För mig handlar att fylla år om att fylla varje år med så mycket positivt, lärorikt och intressant som möjligt. I natt var mitt 33:e levnadsår fyllt. Här är lite av allt det som hänt.
Ungefär den här tiden ifjol så började jag kunna klättra lite efter min ryggskada. Lycka!
I augusti ifjol så flyttade Hanna till Södertälje. Ibland kollar jag in på hennes Flickr sida och det kommer jag säkert göra i framtiden också men det verkar också vara den enda kontakt vi kommer ha. Tråkigt men så är det. Jag hoppas verkligen, verkligen att hon mår bra idag.
I september slutade jag på Sogeti i Umeå efter 7 år. Det kändes vemodigt i ungefär 3 sekunder, sen kändes det... inte alls. Jag hade blivit placerad, eller snarare så hade jag placerat mig själv, i ett fack och var fast där.
Sen åkte jag till USA och spenderade 5 veckor där tillsammans med Jonas. Bodde lite hos Matt och Agneta, klättrade i Indian Creek och lyssnade på country.
Tog bussen ner till Mexico. Träffade Audrey och Carine första dagen där. Vandrade runt i bergen. Träffade Rasta-Jocke, Eva och Anette i Potrero Chico. Klättrade lite. Åkte buss upp till Denver igen.
Hemma i Sverige köpte jag en Peugot, firade jul med familjen och packade ner det jag skulle behöva i Norge.
Flyttade till Norge. Cajsa och Anders jobbade i Trondheim och tog hand om mig på ett makalöst sätt! Eller tog vi hand om varandra? Träffade nästan Håkon första dagen. Det var egentligen andra dagen och vi var kanske 100 meter ifrån varandra. Men ändå!
Började jobba på Capgemini. Kändes bra direkt från start!
Lärde känna Håkon och Kjell. Oh, vilken lycka med kompisar!
Projekt i Danmark.
Åkte till Barcelona. Blev kär på riktigt. Förstår direkt att det kommer bli mycket Barcelona i framtiden...
Audrey kommer upp till Trondheim för att åka skidor. Sedan kommer hon till Sverige för midsommar och en vecka i Umeå.
Börjar med klättring igen. Går bra, gör ganska snabbt 7a och åker sedan till Kvaløya och får klättra den finaste leden jag klättrat på granit.
Kollar i augusti på lägenhet, med garage, i Barcelona. Får en cykel. Fortfarande väldigt kär. Saknar mig familj men känner mig på vissa sätt närmare dom nu än förut.
Sammanfattningsvis var mitt 33:e levnadsår ett av de bästa åren i mitt liv. Så... dags att börja fyll år 34!
Ungefär den här tiden ifjol så började jag kunna klättra lite efter min ryggskada. Lycka!
I augusti ifjol så flyttade Hanna till Södertälje. Ibland kollar jag in på hennes Flickr sida och det kommer jag säkert göra i framtiden också men det verkar också vara den enda kontakt vi kommer ha. Tråkigt men så är det. Jag hoppas verkligen, verkligen att hon mår bra idag.
I september slutade jag på Sogeti i Umeå efter 7 år. Det kändes vemodigt i ungefär 3 sekunder, sen kändes det... inte alls. Jag hade blivit placerad, eller snarare så hade jag placerat mig själv, i ett fack och var fast där.
Sen åkte jag till USA och spenderade 5 veckor där tillsammans med Jonas. Bodde lite hos Matt och Agneta, klättrade i Indian Creek och lyssnade på country.
Tog bussen ner till Mexico. Träffade Audrey och Carine första dagen där. Vandrade runt i bergen. Träffade Rasta-Jocke, Eva och Anette i Potrero Chico. Klättrade lite. Åkte buss upp till Denver igen.
Hemma i Sverige köpte jag en Peugot, firade jul med familjen och packade ner det jag skulle behöva i Norge.
Flyttade till Norge. Cajsa och Anders jobbade i Trondheim och tog hand om mig på ett makalöst sätt! Eller tog vi hand om varandra? Träffade nästan Håkon första dagen. Det var egentligen andra dagen och vi var kanske 100 meter ifrån varandra. Men ändå!
Började jobba på Capgemini. Kändes bra direkt från start!
Lärde känna Håkon och Kjell. Oh, vilken lycka med kompisar!
Projekt i Danmark.
Åkte till Barcelona. Blev kär på riktigt. Förstår direkt att det kommer bli mycket Barcelona i framtiden...
Audrey kommer upp till Trondheim för att åka skidor. Sedan kommer hon till Sverige för midsommar och en vecka i Umeå.
Börjar med klättring igen. Går bra, gör ganska snabbt 7a och åker sedan till Kvaløya och får klättra den finaste leden jag klättrat på granit.
Kollar i augusti på lägenhet, med garage, i Barcelona. Får en cykel. Fortfarande väldigt kär. Saknar mig familj men känner mig på vissa sätt närmare dom nu än förut.
Sammanfattningsvis var mitt 33:e levnadsår ett av de bästa åren i mitt liv. Så... dags att börja fyll år 34!
Comments
Fantastiskt händelserikt år.
/Linder
Linder, vi borde planera en klätterhelg! Om ni är intresserade att åka hit så är det bara att tuffa över, det finns fint med plats i gästrummet.
/Anders, snart 27
Carlos, självklart!
Lidas, var inte du typ 16 ifjol?
Fira med att anta utmaningen. Kolla min blogg.